Voir aussi : vaga, väga

Suédois modifier

Étymologie modifier

Du vieux suédois vagh[1].

Verbe modifier

Conjugaison de våga Actif Passif
Infinitif våga vågas
Présent vågar vågas
Prétérit vågade vågades
Supin vågat vågats
Participe présent vågande
Participe passé vågad
Impératif våga

våga \Prononciation ?\

  1. Oser.
    • Jag vågar smickra mig med att...
      J’ose me flatter que
  2. Tenter.
    • Våga försöket.
      Tenter l'aventure.
  3. Risquer.
    • Våga upptaga striden.
      Risquer le combat.
    • Jag vågar försöket.
      Je me risque.
  4. Aventurer, hasarder.
    • Våga göra något.
      Se hasarder à faire quelque chose.
  5. Exposer, jouer.
  6. Parier, gager.
    • Jag vågar påstå att...
      Je parie que...

Prononciation modifier

Prononciation manquante. (Ajouter)

Anagrammes modifier

Références modifier