Suédois modifier

Étymologie modifier

Dérivé de knall, avec le suffixe -a.

Verbe modifier

Conjugaison de knalla Actif Passif
Infinitif knalla knallas
Présent knallar knallas
Prétérit knallade knallades
Supin knallat knallats
Participe présent knallande
Participe passé knallad
Impératif knalla

knalla transitif \Prononciation ?\

  1. Détonner, éclater.
  2. Tonner.
  3. (Chimie) Fulminer.
  4. Aller (avancer) lentement.
  5. (Familier) Se promener.

Dérivés modifier

Références modifier