Conjugaison:italien/strapagare
strapagare, verbe irrégulier du premier groupe, conjugué avec l’auxiliaire avere.
Modes impersonnels modifier
Mode | Présent | Passé | |||
---|---|---|---|---|---|
Infinitif | strapagare | \stra.pa.ˈɡa.re\ | avere | strapagato | \a.ˈve.re stra.pa.ˈɡa.to\ |
Gérondif | strapagando | \stra.pa.ˈɡan.do\ | avendo | strapagato | \a.ˈven.do stra.pa.ˈɡa.to\ |
Participe | strapagante | \stra.pa.ˈɡan.te\ | strapagato | \stra.pa.ˈɡa.to\ |
Indicatif modifier
Conditionnel modifier
|
|
Subjonctif modifier
|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Impératif modifier
|
|