Conjugaison:grec ancien/εἰμί
Conjugaison du verbe εἰμί
Indicatif modifier
Personne | Présent | Imparfait | Futur |
---|---|---|---|
1re pers. sing. | (ἐγώ) εἰμί | ἦ(ν) | ἔσομαι |
2e pers. sing. | (σύ) εἶ | ἦσθα | ἔσει(ῃ) |
3e pers. sing. | (αὐτός/αὐτή/αὐτό) ἐστί(ν) | ἦ(ν) | ἔσται |
1re pers. plur. | (ἡμεῖς) ἐσμέν | ἦμεν | ἐσόμεθα |
2e pers. plur. | (ὑμεῖς) ἐστέ | ἦ(σ)τε | ἔσεσθε |
3e pers. plur. | (αὐτοί/αὐταί/αὐτά) εἰσί(ν) | ἦσαν | ἔσονται |
2e pers. duel | ἐστόν | ἦστην | ἔσεσθον |
3e pers. duel | ἐστόν | ἦστην | ἔσεσθον |
Impératif modifier
Subjonctif modifier
Optatif modifier
Infinitif modifier
Temps | Présent | Imparfait | Futur | Aoriste | Parfait |
---|---|---|---|---|---|
Infinitif | εἶναι | — | ἔσεσθαι | γενέσθαι | γεγονέναι |